Författaren Robert Desnos föddes i Paris 1900 och var en central gestalt i den franska surrealistiska rörelsen från 1920-talet. Under andra världskriget arresterades han och misshandlades till döds av nazisterna i koncentrationslägret Theresienstadt (1945).
Trösten och hoppet kombineras i Robert Desnos dikt.
Rösten
En röst, en röst som kommer så långt ifrån
att den inte mer kommer ens öron att ringa,
en röst, men som en trumma, förstämd
når ändå fram, fullt hörbar, till oss.
Fastän som komme den ur en grav
talar den inte om annat än sommar och vår.
Den fyller vår kropp med glädje,
tänder ett leende på våra läppar.
Jag lyssnar till den. Det är bara en mänsklig röst
som färdas genom livets och fältslagets brak,
den sammanstörtande åskan, det malande vardagspratet.
Och ni? Hör inte ni den med?
Den säger: ”Den svåra tiden är kort”.
Den säger: ”Den vackra årstiden är snart här”.
Hör inte ni den med?
(Översättning: Gunnar Ekelöf)
La Voix
Une voix, une voix qui vient de si loin
Qu’elle ne fait plus tinter les oreilles,
Une voix, comme un tambour, voilée
Parvient pourtant, distinctement, jusqu’à nous.
Bien qu’elle semble sortir d’un tombeau
Elle ne parle que d’été et de printemps.
Elle emplit le corps de joie,
Elle allume aux lèvres le sourire.
Je l’écoute. Ce n’est qu’une voix humaine
Qui traverse les fracas de la vie et des batailles,
L’écroulement du tonnerre et le murmure des bavardages.
Et vous ? Ne l’entendez-vous pas ?
Elle dit ”La peine sera de courte durée”
Elle dit ”La belle saison est proche.”
Ne l’entendez-vous pas ?
(Dikten skriven mellan 1936–1940)
