Till Världsröstdagen den 16 april 2021 har ett 50-tal musik-, röst- och skolprofiler skrivit ett debattinlägg om betydelsen av att barn får sjunga ända från sin tid i förskolan.
Debattinlägget är publicerat på Kungl Musikaliska akademiens webbplats och vi tar det med oss och för budskapet vidare.
Att använda sin röst stimulerar inte enbart barns lärandeprocesser; det kan även stärka både självförtroende och självkänsla, bidra till eget skapande och främja demokratin. Inför Världsröstdagen den 16 april samlas skola, musikliv, röstforskning och andra delar av akademi till en uppmaning om översyn av förskolans läroplan. Undertecknare menar att läroplanen bland annat borde ge pedagoger möjlighet att utöka sin kunskap om hur sången kan göra skillnad under hela livet, med grunden lagd i förskolan. Målet är att alla barn ska få tillgång till sin röst, med musiken som livslång resurs för hälsa och självförtroende.
Genom hela livet
Det finns ett instrument som vi alla bär på: den mänskliga rösten. Sången följer oss genom hela livet, som en stark egen självklar resurs, men också som ett redskap för stärkt självförtroende, välbefinnande, inkludering och lärande. Men verkligheten för många barn som växer upp ser helt annorlunda ut. Inte för att barn inte vill eller kan sjunga, utan för att de inte ges möjlighet och förutsättningar.
En omfattande rapport, baserad på mer än 900 publikationer som WHO presenterade i slutet av 2019, visar bland annat hur sången och möjligheten att lära sig ett musikinstrument förbättrar språkinlärning, läsförmåga, koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Även om det aktuella kunskapsläget indikerar tydliga överspridningseffekter från barnens sångutveckling till andra områden har sångens utrymme i skolmiljön minskat över tid. Likaså utsätts de estetiska ämnenas betydelse för regelbunden degradering, trots att den barnkonvention som nu är lag i sin 31 artikel ska garantera varje barns rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet.
Pedagogiskt material saknas
Grunden, menar vi, ligger i en bristande kunskap inom utbildningskedjan med början under barnens första år. Både nyutexaminerade och erfarna förskollärare vittnar om ett stort behov av pedagogiskt material och kompetensutveckling för att förstå hur barns röster fungerar och om hur vi som vuxna kan sjunga med barn på barns villkor.
Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald och utveckla förmågan att leva sig in i andras levnadsvillkor. Sången är ett oslagbart redskap för att synliggöra alla människors lika värde, för en positiv framtidstro och som samlande kraft. I lika hög grad stärker sången förmågan att uttrycka upplevelser, tankar och erfarenheter, vilket uppmuntrar till barns delaktighet och medbestämmande.
Sjungande barn
Den nationella rörelsen Sjungande barn arbetar målmedvetet för barns rätt till sin röst och vill i ett första steg uppmana till en översyn av förskolans läroplan där de estetiska ämnena dels måste nämnas vid namn, dels ge lärare möjlighet att utöka och stärka sin kunskap om hur sången kan göra skillnad under hela förskoletiden.
Något av det människor saknat allra mest under pandemin är möjligheten att få sjunga tillsammans. I en enkätundersökning som gjordes i Norge och Sverige svarade drygt 5000 deltagare att den sociala komponenten var det man saknade mest. Men studien visade också avsaknaden av de estetiska, de fysiska och de emotionella komponenterna, dvs existentiellt viktiga värden som alltså gått förlorade under det senaste året. Forskningen talar sitt tydliga språk: vi behöver rusta våra röster för framtiden och vi måste börja med barnens.
Rösten är din
Den 16 april uppmärksammar vi världsröstdagen och tusentals förskolebarn kommer att stämma in i sin egen rösträttssång: Du har rätt till din röst, för den är bara din!
Som vuxna är det vår uppgift att säkra tillgången till det instrument vi alla bär på. Därför höjer vi nu våra röster och uppmanar politiker och Skolverk till dialog och handling.
Susanne Rydén, preses Kungl. Musikaliska Akademien
Ulrika Lind, projektledare Sjungande barn
Läs mer om projektet Sjungande barn på www.sjungandebarn.se
Undertecknare:
Alfons Karabuda, kompositör, ordförande i SKAP och ESCA
Anna-Carin Fogelqvist, projektledare Rösträtt och representant för YAM Sweden
Anna-Karin Andershed, professor i psykologi, Örebro Universitet
Birgitta Sahlén, PhD, professor i logopedi vid Lunds universitet
Carina Aronsson, leg. Logoped, verksamhetschef logopedbyrån Dynamica
Charlotta Huldt, ordförande Samfundet för Unison Sång, konstnärlig ledare för StrömstadsOperan
David Johnson, PhD stud., doktorand i musikpedagogik vid Lunds universitet/Musikhögskolan i Malmö
Daniel Hansson, Director Musices, Dirigent
Elisabet Ljungar, chef och konstnärlig ledare Musik Västernorrland, Scenkonst Västernorrland AB
Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa Kungl. Musikhögskolan
Fredrik Wetterqvist, ständig sekreterare Kungl. Musikaliska Akademien
Gezim Isufi, rektor förskoleförvaltningen Malmö
Gitte Pålsson, musikteraput och rytmikpedagog
Gunnel Fagius, musikvetare, barnkörpedagog och läromedelsförfattare Uppsala
Göran Nikolausson, Universitetslärare och projektansvarig för Make Music Matter!, Linneuniversitetet
Helena Wessman, Rektor Kungl. Musikhögskolan
Jan Yngwe, Professor Körsång
Joakim Olsson Kruse, körledare i Västerås Domkyrka, vice ordförande i Svenska kyrkans gosskörsförening
Joakim Milder, vice preses i Kungl. Musikaliska Akademien, professor och saxofonist
Johan Sundberg, ledamot Kungl. Musikaliska Akademien, pensionerad professor i musikaukustik på KTH
Kajsa Paulsson, universitetslektor, sektionen för förskollärar- och lärarutbildning högskolan i Borås
Karin Eklundh, förbundsdirektör Sveriges Körförbund
Kristina Enqvist, Rektor musik- och dansskolan i Piteå
Kristina Stenborg, Ordförande Musiklärarnas riksförening, musik- och svensklärare
Lotta Wilund, verksamhetsledare UNGiKÖR
Lovisa Kronstrand Allinder, nationell körpedagog för Sveriges Kyrkosångsförbund
Madeleine Wittmark, leg. Musiklärare, kompositör och grundare Ensamble Yria
Mats Bergström, gitarrist och ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien
Monica Danielsson, sångerska och styrelseledamot i Kungl. Musikaliska Akademien
Monica Fredriksson, VD Folkoperan
Nina Björby, ordförande Regional Musik Sverige
Patrik Ringborg, dirigent och styrelseledamot Kungl. Musikaliska Akademien
Peter Högberg, ordförande Länsmusiken Kalmar
Peter Lundborg, domprost. Sveriges Kyrkosångsförbund
Petter Ekberg, körledare Göteborgs Domkyrkas Goss- och Flickkörer
Petter Sundkvist, dirigent och ledamot i Kungl Musikaliska Akademien
Pia Bygdéus, PhD, universitetslektor i musikpedagogik vid Linnéuniversitetet, forskningssekreterare vid KMA
Sanna Gibbs, Vice ordförande Unga tankar om musik
Stefan Parkman, vice preses i Kungl. Musikaliska Akademien, professor och dirigent
Styrelsen Föreningen Svenska körledare
Susanna Lindmark, talesperson föreningen svenska körledare, konstnärlig ledare Arctic Light, Norrbottensmusiken
Susanne Rosenberg, professor i folksång vid Kungl. Musikhögskolan
Tania Wayra, Rösträttscoach i Rösträtt – sång på förskolan
Töres Theorell, Professor Emeritus
Ulrika Boje, rektor Hammarkullens förskola
Ulrika Emanuelsson, föreståndare Körcentrum Syd
Viktoria Borisova – Ollas, tonsättare
Viveka Lyberg Åhlander, PhD, professor i logopedi vid Åbo Akademi samt docent vid Lunds universitet
Ylva Holmberg, lektor Malmö Universitet
Ylva Hofvander Trulsson, Universitetslektor, docent i Musikpedagogik med inriktning migration
