I nio år har han försökt analysera vad som ligger bakom den speciella svenska körklangen – David Lundblad, kormästare och husdirigent vid Dalasinfoniettan och bl a dirigent för Falu Kammarkör, Borlänge Kammarkör och Dalasinfoniettans kör.
– Upprinnelsen till avhandlingen har sin början strax efter millennieskiftet då jag många gånger fick frågan om just svensk körklang. Det startade hos mig en tankeprocess som 2010 fick en mer konkret form i och med att jag inledde mina doktorandstudier vid Sibelius-Akademin. Det kom att bli en nio år lång resa bland vokaler, pedagogik, historia och mycket eget experimenterande, skriver David Lundblad i sitt förord till doktorsavhandlingen.
– Det som kännetecknar svenska vokaler är att de är rena och har samma ljud från start till mål. Det gör att det blir väldigt lätt att sjunga, förklarar David och tar sången Uti vår hage som exempel.
– Svensk körklang är en kombination av ljusa övertoner, grundtonsrika röster, intonation, precision, sång utan vibrato, och en vilja av att vara en del av en större klang och ett större sammanhang, enligt David Lundblad.
Doktorsavhandling
Den 29 november ska han lägga fram sin konstnärliga doktorsavhandling – Svensk Körklang. Historiska, fonetiska och pedagogiska aspekter – för en jury på sju personer vid Sibelius-Akademin i Helsingfors.
David Lundblad vill med sin avhandling beskriva en klang som inte är typisk för en speciell körledare eller en kör, utan som spänner över genre- och generationsgränserna inom den klassiska konstmusiken.
I sitt doktorerande har han arbetat med två ensembler: Nordiska Vokalensemblen i Stockholm och EMO Ensemble i Esbo.
Fler slutsatser ur doktorsavhandlingen
Det finns numera flertalet analyser gjorda på vokalljud, formanter och fonationsfrekvenser. Dessa är till stor hjälp när vi vill förstå och analysera vad det egentligen är som låter.
– Sångtekniken som finns representerad i flera böcker från början av 1900-talet har det gemensamt att sångaren förväntades sjunga med låg, platt tunga positionerad långt fram i munnen. Denna sångteknik gör att tungan täcker över den lilla kavitet som finns under tungspetsen, precis bakom den undre tandraden. Denna lilla kavitet har visat sig ha mycket stor betydelse för formantbanden F3-F4-F5. Här finns en stor del av de övertoner som bildar den så kallade sångarformanten.
– När kaviteten täcks över försvinner också till stor del hörbarheten hos formantbanden F3-F4-F5 och kvar blir en klang med stark F2-karaktär där det generellt skapas svaga övertoner hos den individuella sångrösten.
– Att sjunga på detta sätt med svaga övertoner ger en transparent klang som gör det lätt att anpassa sig efter varandra i såväl klang som intonation.
Svenskar har ett stort behov av att göra saker tillsammans i organiserad form, inte bara när det gäller körsång. Därför blir, jämte vokalerna, de sociala faktorerna avgörande för hur olika röster samverkar i en kör.
Konsensus – det är svenskt
– I Sverige vill man göra saker tillsammans. Ta studiecirklarna och folkbildningsrörelserna som exempel. Det finns en trygghet i att många gör samma sak samtidigt.
– Därför blir, jämte vokalerna, de sociala faktorerna avgörande för hur olika röster samverkar i en kör; grupptillhörigheten där ingen sticker ut och alla får vara med står i centrum. Både det musikaliska och det sociala spelar in när vi letar efter en ensemble att sjunga i.
Kören som en enda röst
– Det är mycket det som skiljer svenska körer från andra. I svenska körer är sopranstämman som en röst, altstämman är som en röst och hårdrar man det ännu mer till de fantastiska flickkörerna vi har i Sverige, så är hela kören som en röst. Så det som kännetecknar en svensk kör är väl att det inte går att särskilja en röst från en annan. Man gör sitt yttersta för att vara en del i gruppen och inte vara en individ.
Tonsättarna!
– Och så är det våra fantastiska körtonsättare som i flera hundra år har försett oss med bra musik på svenska, poängterar David Lundblad.
