Den 6 april 1938 hördes för första gången en kvinnlig nyhetsuppläsare på Sveriges Radio (eller Radiotjänst, som det hette vid den tiden). Nyhetsuppläsaren av TT-nyheterna var journalisten Astrid Kindstrand, 31 år. Många lyssnare blev chockade, till och med upprörda.
Så här lät det då ›
80 år senare tillkännages en annan milstolpe för den kvinnliga rösten i media:
Kvinnliga röster till inspelad information och reklam, så kallade voiceovers, har för första gången passerat männen i popularitet, vilket betecknas som ett historiskt trendskifte.
Macho-idealet försvinner
Företaget Online Voices har undersökt hur stor andel inspelningar som gjorts med manliga respektive kvinnliga röster samt hur siffran utvecklats över tid, baserat på deras senaste 20,000 röstprojekt. 2017 var året då kvinnorna kom ikapp de manliga, men för årets två första månader 2018 har kvinnorna tagit en kraftig ledning med 59 % av uppdragen.
– Tidigare var det alldeles för hög andel manliga voiceovers i reklamfilmer, säkert 80 % säger Kalle Widelius, VD på Online Voices. All reklam på 1990-talet skulle låta macho à la amerikanska biotrailers, men idag efterfrågas oftare det genuina. Beställarna frågar efter The girl/guy next door som skapar igenkänning och trygghet, från den hippa millenial-rösten till den målmedvetna affärskvinnan. Vi ser även ökad efterfrågan på olika brytningar och dialekter för att spegla verkligheten, vilket vi tycker är både sunt och roligt.
Borde manliga röster bli oroade av utvecklingen?
– Delvis ja. Kvinnoröster kan upplevas mer pedagogiska, varma och enklare att uppfatta för örat. TV-reklam för bilar har varit en typisk mansdominerad genre men idag används kvinnliga speakers i lika stor utsträckning. En stor anledning är att marknadsförarna vänder sig mer mot kvinnliga målgrupper idag. Jag skulle gissa att vi om några år har en relativt jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga röster, med något övertag för kvinnor, säger Kalle.
Är det liknande utveckling i övriga länder?
– En motsvarande amerikansk undersökning visade att efterfrågan på kvinnliga röster ökar i snabbare takt än manliga, men att det dröjer ända till 2025 innan de får samma trendskifte där.
