Var tredje yrkesverksam människa i Sverige använder i dag rösten som sitt främsta arbetsredskap, säger de forskare som i Sverige i dag såg till att Världsröstdagen (World Voice Day) blev av. Med 450 evenemang, varav 130 konserter, runt om i Sverige och flera andra länder.
– Vi tar rösten för given. Men när någonting går snett blir det stor påverkan, säger Maria Södersten, logoped vid Karolinska institutet.
Rösten är alltså något för många fler än till exempel sångare. Lärarna har det ibland jobbigt. Det finns undersökningar som visar hur ljudstörningar i klassrummen försvårar både för läraren och för barnens förmåga att lära sig och att minnas vad de lärt sig.
– Lärarnas miljö är ofta bullrig, dels från eleverna men också från andra ljudkällor. Man måste prata ganska mycket och ganska länge och kan inte riktigt styra pauserna själv. Och ganska få har någon utbildning på detta, säger logopeden Viveka Lyberg-Åhlander vid Lunds universitet.
Och docent Stellan Hertegård vid Karolinska institutet konstaterar att allvarlig heshet är ett stort problem i dag:
– Man kan tycka att det inte är direkt livshotande. Men frågar man en patient som inte kan kommunicera är det ett jättehandikapp.
Svårt få bukt med heshet
För den som blivit riktigt allvarligt hes, kanske med ärrvävnader på stämbanden, finns inte heller någon vettig behandling i dag.
Lättare, normal, heshet kan vi få bukt med, men inte den svåra. Men Stellan Hertegård och hans kolleger har genom djurförsök kommit fram till att om man injicerade stamceller så lagade sig skadade stämband betydligt bättre och betydligt fortare. Nu pågår en studie med åtta patienter, alla svårt hesa.
– Eftersom studien pågår kan jag inte säga något generellt, men två har vi hunnit utvärdera. Den ena patienten hade i princip ingen röst alls men kan nu tala igen. Den andra hade inte lika svår heshet, men tycker själv att rösten funkar bättre. Den är mjukare igen, säger Hertegård.
Får ont i stämbanden
På KTH i Stockholm vet musikakustik-professorn Johan Sundberg allt om röster, omfång, hertz och hur sångare gör för att få sin röst att bära fram genom en orkester som låter starkt och mycket runt omkring sångaren.
Tränade manliga operasångare formar vad han kallar ”starka, höga deltoner”. Det är de som hörs genom orkestern. Kvinnliga operasångare ligger högre och har inte lika mycket konkurrens från orkestern som männen.
Och de otränade sångarna?
– Ja en del sjunger ju alldeles fel och får ont i stämbanden, och sen måste de gå till någon som lagar dem, säger Johan Sundberg.
– Men i de allra flesta fall har de ju mikrofon och högtalare och ljudtekniker, så de kan komma igenom utan att överanstränga sig. Dessutom finns ett filter som heter presens-filter och det lyfter upp de här deltonerna som behövs.
Kvinnliga operasångare må ha det en anings lättare än sina manliga kolleger, men för andra yrken har kvinnor snarare större röstproblem än män, säger Maria Södersten:
– Det ser vi bland patienterna. Vi tror att det kan ha göra med den mekaniska belastningen på stämbanden. Kvinnors röster är ljusare därför att deras stämband svänger fler gånger per sekund än männens. Kvinnor har också lite mindre av ett ämne på stämbanden som är viktigt för stötdämpningen.
– Men sedan tillkommer ju att många kvinnor arbetar i yrken där det ställs höga krav på rösten, säger hon.
”Prata mer ekonomiskt”
Så vad gör då en vanlig människa som inte har koll på sina stämband eller hertz eller deltoner, men måste få rösten att hålla bättre och höras bättre?
– Man ska prata mer ekonomiskt, inte ta i så. Inte klämma rösten. Låta luften flöda fram, säger Johan Sundberg.
– Dessutom mår man inte bra av torr luft, så man ska andas genom näsan. Den är en stor fuktningsapparat med alla slemhinnorna där bak. Och sedan kan man ju värma upp rösten, eller gå till en logoped. Eller sångpedagog.
Maria Södersten vid KI rekommenderar vila för den som slitit ut rösten:
– Har man en arbetsdag som gör en hes så ska man vara tyst och dricka mycket vatten på kvällen. Om det här pågår mer än två veckor, då ska man söka läkare för att se om man kan få hjälp, anser hon.
– Man behöver hjälp att lära sig hantera röstteknik och lokalen man pratar i, säger Viveka Lyberg-Åhlander. Och är man lärare så kan det också hjälpa barnen. De behöver lära sig att lyssna.
